Första inlägget för i år. Lite vemodigt med tanke på datumet, tre år sedan Kim beslutade sig för att ta en annan väg. Vi besökte Ruds Kyrkogård i Karlstad och en av dess minneslundar. Vi tände ett ljus för honom och passade även på att tända ett för min bror och för min mor. Vi stod där i det kalla regnet, jag, Tove och Helena, utan att säga något. Tove och Helena skrev varsin hälsning, som regnet troligtvis redan har suddat ut. Eller kanske har Kim hämtat orden själv. Vem vet?

Läste en glädjande buljetin ikväll; SD hade i senaste undersökningen hela 15,7 % av väljarstödet. Och ingendera av blocken hade egen majoritet. Drömsenario; SD i vågmästarställning. Gott, för det finns så mycket att ändra på. Så mycket som måste ändras, innan det blir försent.
För min del så hoppas jag att vi får förtroendet att ställa upp för SD i kommunalvalet här i Arvika. Vill så gärna jobba för att kunna ge de äldre i vårt samhälle den respekt de så väl förtjänar. En välförtjänt ålderdom, utan vånda och skräck för att missvårdas.
Läs bara på Dag Öhrlunds Blogg om vad som sker i "PK Sverige" idag!
Jag vill även säkerställa en bra skolgång, en skolgång som jag kan känna igen från min egen tid. Alla lärde sig att läsa, att skriva och att räkna. Så ska det bli igen.

Glöm inte bort; att i år kan du säga ifrån, i år kan du ta avstånd, i år kan du sätta ner foten och säga att nu får det vara nog, rösta för ett bättre Sverige, rösta på Sverigedemokraterna, gör skillnad!

Och ni medtrafikanter, vet ni vad den lilla blåa lampan på instrumentpanelen betyder? Inte! Blända för fan av när ni får möte. Jävla blindstyren! Ja, jag är arg, och det är befogat. Körkort från Disney eller?

Det finns fler åtaganden för mig att ta itu med under det nya året: jag ska färdigställa min andra kriminalroman, tappa ytterligare 25 kg. Och nu har jag satt det på pränt också, så nu är det bara upp till mig att prestera. Närmast i planeringen ligger att fortsätta med marknadsföringen för våra första romaner, Ankharen och Röd Vinterängel. Jag ska använda mig av de två recensioner som vi mottog från en av BTJ:s recensenter. Försöka att få pressen intresserade. Nu är det dags att slå igenom, för oss båda.

Ståle

Jaha, och härsitter man igen. Ett nytt år på G. Och vad har man då åstadkommit under det gamla?

Jag har tagit ut en ny riktning på mitt liv. Jag har blivit författare - tror jag. Några säger så och då får man väl tro på det. Jag har gett ut en bok. Jag och min fru har startat ett eget förlag enkom för att få ut våra alster. Stort!

Och jag har gett mig in i debatten om demokratin. Jag skriker ut min oro över hur vårt land monteras ner, och bara för att jag inte vill vara med om detta så kategoriseras jag och många med mig som rasister. Skrämmande, eller hur? Jag har inte förlorat några vänner, för det har inte funnits några, men jag har fått så många nya istället. Tack till ER!

Jag har kommit ut, JAG ÄR en SD:are. Jag är stolt och glad för att kunna titulera mig detta. I mångas ögon är jag nu en rasist. Men jag vill bara värna om vårat svenska arv. De som vill får gärna delta, men tvinga oss inte att ändra på oss bara för att det inte passar er. Ni är så välkomna så. Från nu kommer jag att jobba aktivt för vår framtid. Jag ser en framtid där vi tillsammans kan rädda vår välfärd. Om vi ska ha råd att ta hand om och hjälpa hela världens flyktningar, så måste vi först ta hand om våra egna.

Sopa framför egen dörr är ett känt signum.

Och Zlatan, Zlatan att du inte lär dig. En reporter tar alla chanser till ett scoop. Om du skämtar, räkna då iskallt med att detta tolkas helt fel i dagspressen. Jag förstår din tanke. Att gnälla över en bil och glömma bort vad Anders Svensson har presterat, det ska ju bara ligga sponsorn till last. Och det finns en anledning till varför inte män och kvinnor tävlar mot varandra i fysiska sporter. Jag håller med dig. Och jag tar gärna emot en signerad cykel från dig.

Tycker lite synd om studenterna i Kairo. Tänk bara; att bränna ner sitt eget universitet i protest mot terroriststämplingen av ett visst brödraskap. Vart ska de nu studera? Nu står de väl där och kliar sig i huvudet som Dalle. "Tänkte inte på det."

Detsamma gäller nog för arrangörerna av Antirasistdemonstrationen i Kalmar. Alla "Folkvalda" uppmanades att delta. Men opps vad fel det blev när de kom på att det inbjudna SD var just de som de skulle protestera emot. Men det är ju klart att under rådande omständigheter och med deltagare som våldsbejakande organisationer som RF och AFA som bokstavligen mordhotar SD anhängare, så skulle nog denna fadäs lösa sig självt. Så hur dumma i huvudet får man bli egentligen?

Hur som helst så ska inte SD beblanda sig med dessa antidemokratiska organisationer över huvud taget, oavsett frågor.

Nåja, det kommer en ny bok under nästa år. Det är i alla fall mitt mål. En ny bok med kriminalaren Kjetil Ruud i Karlstad. Marknadsföringen av Ankharen och Röd Vinterängel fortsätter. Målsättningen ligger på minst 1000 sålda ex. Så vi får se vart vi hamnar. Finns att köpa här: www.bra-leve-forlag.se

Och inte fan blir man rik på att skriva, inte än i alla fall, så vi får väl bara hoppas på att Fru Fortuna vill vara oss till lags.

Skål och Gott Nytt År!

Ståle

Och då är mellandagsrean här. Med höjda ursprungspriser, bara för att lura kunderna. Tur man inte är något freak som springer ut i denna hysteri. Har inte pengarna ens. Men tro inte att jag sänker priset på mina böcker för det. Jag tycker fortfarande att de betingar samma värde som innan julen.

Satte mig ner strax innan aftonen för att blogga, men allt gick som i klister, segt och trögt, tryckte på allt utan resultat, men ingenting hände. Inte då i alla fall, trodde jag. Men nu i efterhand kunde jag se att mitt senaste inlägg hade försvunnit. Kan ses på http://ankharen.bloggplatsen.se/. Men nu gör jag ett nytt försök, och det tycks funka bra hitills.

Ska göra ett försök att komma igång med min nästa bok igen, "Förpliktelsen". Har skrivit drygt tre kapitel in i den. Men det tillkommer lite ändringar. Har suttit under hösten och "tänkt" på händelser, scener som måste vara med. Så nu ska jag sätta mig ner och lägga allt på plats i detta pussel. Få till synopsen i rätt ordning.

Idag ska vi gå på bio. Det var evigheter sedan förra gången, måste ha varit under 2007. Vi ska se på "100-åringen" med Robert Gustavsson. Första besöket på Palladium i Arvika. Ska bli kul. Längtar redan till popcornen. Varför är det så att popcornen alltid smakar så mycket bättre på bio?

Jag har under den senaste tiden fått in några recensioner på min bok "Ankharen". Smaken är verkligen som baken. Ni kan ju själva läsa här på min hemsida och även på www.bra-leve-forlag.se. Det kan ju tyckas att jag ensidigt bara vill visa de positiva responserna, och vem vill inte det, men tyvärr så har det ramlat in några mindre bra också. Och dessa tycks bara ge sig på språket i berättelsen. Ingenting om själva handlingen, ingenting. Och alla dessa positiva omdömen då? Jo de försvinner snabbt i bruset av några få dåliga omdömen, för det är ju bara de som koms ihåg. Surt ja, men så är det. Hur ska man då ställa sig till de positiva recensionerna? Är det så att de som har gett dem inte vet vad de skriver om eller? Är det så att de som klagar på ens språk vet bäst? Eller är det som någon sa till mig, att dessa neggare bara är avundsjuka eller att de är anlitade av någon etablerad för att minimera konkurrensen? Vem fan vet?

Jag kollade upp några av dessa neggar, och även de drömmer om att skriva själva. De har alltså inte skrivit någon roman själva ännu. Och då ger de sig själva rätten till att recensera andra skribenter, och då även utan att läsa klart de texter de har gett sig i kast med. Vet de hur många debutanter de sänker egentligen? Människor med samma drömmar som de själva bär på. Hoppas verkligen att de själva får någon som vill recensera deras texter, och de får känna på hur det är att bita i gräset. (Ursäkta mina upprepningar.)

Men jag väljer att inte ta till mig av detta. Läser bara det positiva ur mina recensioner nu.

Försäljningen har gått trögt. Både på nätet och ute i de butiker som har våra böcker. Måste man vara ute och konfrontera läsarna själva för att sälja. Svaret är ja. Visst, det är skitkul, men vi kan ju inte vara överallt samtidigt. Men det är bara att bita ihop och fortsätta tröka på. Ska ge mig i kast med pressen igen, ge dem de bästa recensionerna och bara hoppas på det bästa. För vi behöver verkligen draghjälp, och det NU.

Nu kommer det ett NYTT ÅR och då jävlar. Det blir massor att göra och jag tror (och hoppas) att vårat liv kommer att ta en ny vändning.

Våra debuter kommer att ta fart i försäljningen och vårt slit kommer att betala sig. Vi ger ut våra nästa böcker. Och demokratin kommer att segra.

Och till sist; Gott Nytt År allesammans!

Ståle

Medier som t.ex en blogg, som denna, är till för att få uttrycka sina innersta åsikter, tankar och känslor. Man har rätt att säga vad man vill, om vad man vill och ha åsikter om NN om man vill. Så länge det inte är rena personangrepp eller smutskastningskampanjer man driver, så är det i mitt tycke helt okej. Och det kommer jag att göra här på min blogg vare sig ni vill eller inte.

  Vi lever i en demokratisk del av världen. Och enligt Sveriges Rikes Lag så har vi yttrandefrihet. Det hade vi i alla fall sist jag kollade. Yttrandefriheten är något som jag kommer att slåss för, oavsett hur det än går till, politiskt eller bara här på min blogg. Så det så, sug på den.

  Yttrandefriheten är något som vi ska vara stolta över. Det är inte alla människor som är förunnade att ha sådana privilegier. Och detta privilegium är något som vi alla måste ta fasta på och vara rädda om. Man vet aldrig hur länge vi har den kvar.

  Om det nu är så att någon där ute känner sig träffad eller för den delen kränkt; Okej för det. Kanske du förtjänar det, kanske inte. Men inget namn nämnt och då är ingen nämnd. Tolka det hur du vill. För hur vi än vrider på problemet så är det alltid någon som tolkar det fel. Eller hur?

Du som läser detta och för detta vidare har ju full koll på allt. Är vi så jävla jobbiga, när vi kommer hem och bara vill ha en stund för oss själva? Stör det dig att vi inte tar långpromenader i höstmörkret, i blötan, i det bistra klimatet? Stör det dig att vi kanske bara vill ta det lugnt någon gång? Glömde förresten, ursäkta att vi inte har något "riktigt" jobb att gå till. Lata studenter, sluta lek, väx upp. Jag blir bara så jävla trött. Och nu biter jag ifrån. Lägg av!

  Nu är det ju så förstår du, lille vän. Att vi är vuxna. Vuxna nog att ta egna beslut, att ta chansen till att förverkliga en dröm. Förstår du? Vi vågar nämligen ta steget från att drömma. Det är mer än vad många vågar göra. Något som många drömmer om att våga göra. Som många inte vågar.

  Den som vågar blir folk snabbt misstänksam mot. Avundsjuka kallas det även för. Och bara för att folk missunnar oss den möjligheten, så anses vi annorlunda. Det tittas bakom gardinerna, kollas på klockorna, kanske det även antecknas ner i något block intill vädernoterna. Vad vet jag? Men hallå! Vi finns här, rakt framför er, helt normala med en dröm. Ni behöver inte vara så jävla inställsamma när ni ändå har en annan uppfattning.

  Och om ni inte tål att höra någon av dagens sanningar, ja då får ni ta det som det är för jag ändrar inte på något. Vi stör ingen! Och våra läsare finns i hela Sverige, och finns det någon närmare, ja väl bekomme.

  Vi vill bara skriva, och vara ifred när vi gör det. Bara att acceptera. Vi har en dröm, och vi håller på att förverkliga den.

  För övrigt så kan man köpa våra böcker både som vanlig pappersbok och e-bok på:    www.bra-leve-forlag.se eller på någon av de vanliga internetbokhandlarna som finns på nätet.

Ståle

Har precis, eller rättare sagt i förmiddags, lyssnat på en duo som kallar sig för Mandorla. Måste ju bara göra lite reklam för dem. De finns att lyssna på Spotify. En vän sedan gammalt som provat på livet som popartist. Ärligt, så påminde det faktiskt om Beatles och Beach Boys, musik från det goda 60-talet. Lite flummigt och vad ska man säga "piece and love" kanske. Typiskt för Martin Bärjed, hela han gestaltat i toner. Stå på dig. Endera dagen hittar du en bortglömd text från någon berömd svensk författare som du kan sätta musik till, och vips så har du en ny Mandodiaoeffekt fast för Mandorla istället. Go for it Martin! Men du vet väl hur man gör.

Men tyvärr, inte min typ av musik. Men jag gillar ändå att du håller på.

Okej, Värmländsk Bokmässa på Karlstad CCC under helgen som varit. Vad ska man säga? Det blev nog inte det lyft som vi hade trott. Man hade ju lite större förhoppningar efter VF:s artikel om oss. Vi hade ju lika stort utrymme som Ninni Schulman. Kommentarerna var många och olika, och inte minst; förvånande. Men framför allt så tyckte jag att försäljningen var rent usel.

"Finns det inte tillräckligt med deckarförfattare i Värmland?" eller "Hur många får det plats egentligen?"

"Nej usch, jag läser inte sånt!" sa en äldre dam och ryckte till sig av karamellerna som stod intill Röd Vinterängel, rädd för att få lite blod på sig. Hon siktade länge. Säkert i 5 minuter.

"Jag, nej jag läser inte böcker." ????? Och vad fan gör hon på en bokmässa måste ju frågan bli då? Hon har ju ändå betalat sig in. 40 kr för personer över 25 år. Till en plats där det bara finns, just det, böcker. "Jag läser inte böcker."

Man tappar ju hakan. Skakar på huvudet åt personen(erna) ifråga. Än är nog inte den siste, ja ni vet, född. Hopplöst. Vad säger man? Ge dem en karamell!

Men det fanns ju, som tur va, lite ljuspunkter. Glada människor, sådana som blev glada bara av att omges av böcker. Människor som mig. Många stannade faktiskt till vid vårt bord. En del vänner och många nya bekantskaper, förhoppningsfullt återkommande läsare. En del var uppriktigt intresserade av hur det fungerar. Och då inte bara som författare utan även som egenutgivare på eget förlag. Skitkul faktiskt. Labbe, Martin, Urban! Kul att ni hittade fram till oss. Per-Arne och Anki; vi ses igen. Och kram till Helena och grabbarna.

Fascinationen, eller fasan(itation) över Tove´s omslag till Röd Vinterängel var direkt öronbedövande och tydligen något diskutabel. Hur äckligt de än tyckte att det var med allt blod, så fanns det bara ett ord som de kunde samlas under; fascinerade. För så är det ju, blod trollbinder folk, vare sig de vill eller inte. Hemskt eller inte, för nog fan vill man läsa om det. Nyheterna eller som roman, bara att välja. det finns runt omkring oss. Senast i Ljungsbro, vilket direkt för tankarna kring Röd Vinterängel som handlar om just psyksjuka människor som finns runt oss i samhället. Människor som inte vet hur sjuka de är, människor som inte tar sina mediciner. Farliga människor. Det är bara det att vi inte vet hur de ser ut, inte föränn det är för sent.

Men många gav även mig beröm för mitt omslag till Ankharen. Dock inte samma ögonbrynshöjande effekt som Röd Vinterängel gav upphov till. Men det gav dock ett intryck av mystik och spänning som lockade en del besökare.

Och med mässdebuten bakom sig har man ju fått lite reflektioner på vad som behövs till nästa gång. Lärorikt. Nu är det bara att fortsätta med marknadsföringen, få folk att se oss, få folk att läsa oss. Vi kommer att ta till ett nytt grepp, för vi är ju lite annorlunda. Vi är ett par som skriver tillsammans, men på helt olika kriminalromaner. Visst finns det ideér om ett framtida bokprojekt ihop, men inte ännu.

Sveriges nya deckarförfattarpar, det var vad som gick ut med VF:s artikel om oss inför bokmässan och så kommer det att bli. Jadå, jag var lite kaxig under intervjun, antydde faktiskt redan vid första mailkontakten att vi var lite annorlunda. Och de nappade på det. Det annorlunda deckarparet, det är vi det. Hör ni det? Och kom ihåg vart ni hörde det först. För det kommer mer om oss.

Ståle

Och igår fick jag äntligen mitt provtryck. Skönt att hålla i den, tung och mastig. Men tyvärr hade ett fel infunnit sig vid tryckningen. Mitt namn stod i en felaktig färg och med andra ord så syntes inte mitt namn så tydligt som jag ville. Anders Nyman på Brun Media arbetar för högtryck för att ändra det till det bättre. Skulle tro att det bara är en knapptryckning bort, men så verkar det inte vara, iaf inte så enkelt. Problemet är att på måndag höjs mitt tryckpris då jag har över 400 sidor. Det blir en del pengar då man inga har och själv behöver 60 st för marknadsföringen. Fan fan fan, alltid är det något.

  Frustration över att behöva vänta och stå stilla. Och i bakfickan har man skolarbete som ligger och väntar. Och jag är sådan att om något strular och man har fullt upp, så händer inget. Tröttsamt.

  Var hos diabetessköterskan idag, på den vanliga årskontrollen. Allt var bättre än okej faktiskt. Nöjd.

  Och så fick vi efter många om och men ett nytt schema på Ingesund. Men stämde det då? Var det inget som krockade? Jodå. Så vi fick några temporära direktiv att följa som tyvärr också blev fel. Rena grekiskan sa religionläraren. Men det löser sig med tiden som man säger i Munkfors.

  Ska kolla på "Ett öga rött" nu. Har läst boken och även några av författarens andra noveller. Jonas Hassen Khemiri. Jävligt duktig. Kommer till Ingesund på onsdag för en föreläsning. Ska bli kul.

  Ni måste bara läsa Dag Öhrlunds Blogg, mycket läsvärd och ger inspiration att låta tankarna få flyta fritt. Läs och begrunda. http://www.ohrlund.se/blogg/ Han skriver många personliga och tankvärda inlägg.

  Ståle

På självaste nyårsaftonen 2012 blev jag klar med manuset till min debutbok "ANKHAREN". En kriminalroman. Fylld av förväntan skickade jag den via mejl till olika förlag. Efter ca tre månader började så refuseringsbreven dimpa ner i postlådan. Alla med samma standardfraser; "Vi har tyvärr inte plats för någon debutant i år, men återkom gärna nästa år. Lycka till med ditt skrivande."

Ser ni lottoreklamen framför er? Du har ju hela helgen på dig. Bara så att ni vet hur känslan var.

Allt eftersom refuseringarna damp ner ökade frustrationen, och här har nog många gett upp sina författardrömmar. Men skam den som ger sig. Fast besluten att bli publicerad fanns det bara en väg att gå.

Att bli Egenutgivare.

Min fru hade samma problem med sin debut. Ja, vi har suttit samtidigt och skrivit på varsin historia. Även den en deckare, dock ej samma. Inte på långa vägar. Men den är bra, mycket läsvärd. "RÖD VINTERÄNGEL". Men även för henne växte högen av refuseringar, med standardfraserna som jag nämnde tidigare.

Så vi startade tillsammans ett eget förlag, Bra & Leve Förlag HB, med endast ett mål; Att ge ut våra böcker.

Och här står vi nu. Toves, min fru alltså, bok är nu publicerad och jag trodde att jag skulle få hålla i mitt provtryck idag. Men det ser ut som om jag får vänta tills imorgon. Måste se om färgen på omslaget och om inlagan ser okej ut innan man trycker på knappen för publicering. Men om allt är som det ska så ska den finnas tillhands, iaf på nätet, under helgen som kommer. Då finns även länkarna till bägge böckerna här.

Nu ligger det mycket hårt arbete framför oss. Marknadsföring kallas det för. Precis sådant jobb som vi skulle slippa om något förlag hade nappat, men nu får vi förutom att skriva även göra allt det som förlagen gör. Slitsamt, men oj vad lärorikt. Ett tätt samarbete med Brun Mediaproduktion gav oss till slut två färdiga produkter som vi är jävligt stolta över att kunna presentera för Er.

Imorgon kommer pressen hem till oss. Ett steg i vår marknadsföring. Ingen stor tidning sett till hela riket, men dock i Värmland. VF (Värmlands Folkblad) var den enda tidningen i länet som nappade på våran inbjudan till en intervju med sveriges nästa stora "Deckarpar". Siktet är kanske lite högt ställt, men vad fan, man måste tro på sig själva. Och vi har en bra produkt som vi tror att läsarna kommer att tycka om. Och siktar man inte högt, ja då kommer man nog ingen vart här i livet. Och vi brukar inte sitta stilla. Nu är det bara Obamakrisen som kan sätta käppar i hjulet för oss. Men vad fan, hinder är ju till för att rivas.

Och sen så tycker jag verkligen att det är dags att se över all lagtexter, för det finns säkert fler än bara "våldtäktsparagraferna" som bör förnyas. Om inte så måste lagmännen lära sig att tolka sina skrifter på ett logiskt sätt.

Nej är Nej!

Och nu är snart vintern över oss. Och då finns det väl inget schystare än att krypa ihop i soffan med en filt omkring sig, ett glas rött och en god intrigfylld deckare i handen. Och varför inte prova "ANKHAREN" eller "RÖD VINTERÄNGEL" eller varför inte båda?

Ståle